ja nu så var det ett tag sen sist jag skrev.. men de har varit så blandade känslor.. så ja har inte orkat/viljat skriva nå mera.. men nu känner jag att jag måste skriva av mig lite..
det som har hänt har somsagt hänt.. de går inte o ändra på.. men de känns så förnedrande.. jag fattar inte.. varför inte bara stå för va ni gör/säger.. o lixom inte ljuga mig rakt i ansiktet.. jag fattar inte.. vi har vare kompisar så länge.. fattar du/ni inte hur de tär på mina krafter att bara bli/sårad/dissad/bortglömd hela tiden???? äh.. faan ja har inte ens skrivlust när ja e på sånnt här humör:(